söndag 16 juni 2013

Jag tror inte det är sant, sådan otur kan man bara inte ha

Alla som följt min blogg,  kommer väl ihåg min kompis som blev
kvarliggande på sjukhuset i Helsingfors. Nu har det hänt igen fast
i Sverige , min kompis skulle åka på bussen från Gullmarsplan för
att träffa "sin kompis".  Det var 2 damer före som skulle gå på, när
han står där så klämdes han emellan dörrarna och skjutsades ut på
baklänges på perrongen.
 Ambulans fick komma och hämta honom.
Han skadade sin axel, som redan har varit problem med, hans
högra höft klämdes också. Vi kunde inte tala så länge  för han skulle på undersökning igen, för ev operation den 15/6.
Han har ju bytt höftkulor på bägge höfterna. I går fick jag ett
mail från hans Guddotter, som berättade hur jag skulle hitta honom
på SÖS, trappor och hiss till avd 24. Herre Gud tror de att jag
skulle åka upp till Stockholm?  Min kompis har ju inte sett mig på 9 år, han kommer ihåg mig som jag var då. Långt innan alla motgångar och mitt höftbrott.  Men vi har haft kontakt med varandra varje vecka i åtta år. Vi ringde alltid från min mans
äldrecentrum  för det var De som var, kompisarna. Hans fru och jag var det allra bästa vänner, men hon dog för åtta år sen .
Det var vi fyra som reste tillsammans överallt i Europa i 20 år.
Har nyss ringt och fått talat med honom, det behövs ingen ny
operation som väl är.  Jag förklarade då, att han inte kan vänta
något besök från mig.  Jag talade om också att nu får han ta sin
Färdtjänst om han skall någonstans, i stället för 4ans buss igen.
Detta blev ett litet mellanspel, men eftersom Ni varit med förut
var jag tvungen att berätta detta.  
I dag skulle min pappa fyllt 108 år,  men jag var nöjd med hans 95 år i alla fall, som han fick vara med oss.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Hjälp vilken otur han har din vän. Jag minns att jag träffat dem. Ni som hade det så härligt på era resor och middagar.
Minns din pappa också, ja ni har bra gener i er familj så i kommer att höras länge än, för min farmor blev nästan 95 och mormor 96.
Härlig söndag på dig. Kram Ann

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Ja det kan man kalla otur, hoppas han tar färdtjänst som du sa åt honom i fortsättningen. Och såklart att du inte ska åka så långt, ett telefonsamtal går precis lika bra.
Kramar
AnnaMaria

Gunillasljusglimtar sa...

Nämen så hemskt! Usch o fy när det händer sånt! Hoppas det blir väl med honom nu då...Jasså din pappa blev så gammal,inte dåligt det du ♥ Kram på dej från Gunilla

Rigmor sa...

Otur...ja mer än så kan man väl säga!! Det enda positiva skulle väl vara då att han slapp en operation i alla fall. Men det kan bli illa nog ändå, med vad som kan komma efter. Å nog förstår jag om du inte tar dej till Stockholm för ett sjukhus besök, det är inte precis som att åka till Ica och handla, gjort i en handvändning...Trevligt med gamla vänner som man upplevt en massa med, tyvärr gör ju tiden att det tunnas ut med bekantskaperna. Inte har jag min bästa väninna kvar, utan nu lever man på alla minnen.
Ser i förra inlägget hur fint du har det på din balkong...mycket som blommar nu!!
Ha nu en riktigt skön fortsättning på söndagen, här hade vi bröllop igår, eller ja i alla fall festen, i vår trädgård, så det blir det mest att städa upp resterna...!!
Kram kram

samson sa...

Fy sjutton vilken otur han
tur att han slapp operation
ha det så bra
maggan

Mamma C sa...

Nämen, vilken otur han har. Tur att det inte blev någon operation i alla fall. Liljorna brukade alltid blomma hemma hos oss när morfar fyllde år. Men nu har vi ju byggt altandäck över dom rabatterna, så dom finns inte mera.
Kram

Lilla Blanka sa...

Hej vännen,

Vilken otur, så otäckt!
Men tur att det inte behövde bli operation ändå.

Tack fina...ja jag har verkligen njutit i Frankrike och tagit en massa kort.

Stor kram
Mia

Annes vita rum sa...

men fyy! stackars han,jo jag minns jag läste om han och sjukhus besöket... hoppas det går bra för din vän...
Ha de gott i veckan..kram

Hannis sa...

Ja jisses!
Vilken otur. Tur att han slipper operation i alla fall!

Så fint du har på din balkong!
Det är härligt att omge sig med blommor.

Kram Hannis

Anki sa...

Åh... vilken otur. Tur i oturen att det inte blev värre och att han slapp operation. Härligt att ha en sådan gammal kompis... många härliga minnen från åren ni reste runt i Europa. På tal om resor - kul att du gillar att läsa om våra resor med husbilen - de fina platserna hittar vi oftast av en slump... och på turistbyråernas hemsidor. Vi följer oftast det mindre vägnätet och kommer på så sätt in i orterna man oftast bara passerar annars.
Tänk Hajan... din pappa och min farfar var jämnåriga... födda 1905.
Så bra det går med bildhanteringen - du har blivit duktig! Din inglasade balkong ser så mysig och inbjudande ut - fåtöljen ser skön ut och dina blommor är såå fina!
Ha det gott!
Kram

Monika sa...

MEN! Vilken otur! Men också en liten tur att det inte behövdes operation! Hoppas han kryar på sig och att allt blir bra.

Du var riktigt nära i gissningstävlingen. Du hade ju gissat 88. Synd att jag inte hade något litet tröstpris att skicka dej. Får tänka på det nästa gång jag drar igång någon tävling.

95 år är minsann inte illa! Min svärmor fyller 92 i höst. Under tiden jag pausat från bloggen har vi hjälpt henne att flytta till en annan lägenhet. Städat den gamla och fixat och donat. Det blev nog lite mycket för henne att flytta.

Just nu är hon rätt förvirrad och hittar inte riktigt dit hon ska. Hon har hunnit med att gå vilse några gånger och dessutom suttit fast i hissen. Hon har alltid bråttom och tyckte säkert hissen gick för sakta och började trycka på alla knapparna. Hoppas hon snart lugnar ner sig lite och kommer till ro i sin nya tillvaro.

NU ska jag läsa de inlägg jag missat här hos dej!

Ha det fint och fin midsommarvecka!
Kram
Monika

Rosa i huset i vitt sa...

Näj vilken otur han hade ..hoppas han piggnar till snart
kram Rosa

Bromans Bravader sa...

Oj vilken otur samma människa kan ha!
Förstår att du inte åker till Stockholm och besöker honom, men han blev nog glad över samtalet och omtanken!
Kram jannike