torsdag 16 februari 2012

Vad underbart , Lisa Larsson igen

I kväll fick jag en nostalgi-kick. Jag är årsbarn med Lisa Larsson.Underbart med Antikrundan, hon var sig lik som vanligt. På 50-60 talet skulle man ha något hemma som hon gjort i keramik. Jag hade en sådan där rund och go käring, de hade ju ett speciellt utseende.När jag fyllde 40 år fick jag en knubbig pojke som var så fin, den har jag kvar fortfarande. Den runda och goa damen har gått till sällare liv kan man säga. Hon var ju bara 18 år när hon blev erkänd, först på Gustavsberg. Så intressant tänk nu är hon ännu mera populär, har ju sådana framgångar nu i Japan, vid 81 års ålder.
Det var ju om Rya-mattor i dag också, de lärde jag mig aldrig att älska. Det satt min mamma och hennes andra väninnor och sydde. Jag fick en i present en gång det var ingen höjdare.Lika illa som  jag tyckte om silkesdukarna på den tiden. Förlåt mig för det, alla har ju inte samma smak. Jag tyckte mattorna var dammgömmor. Men de är ju också tillbaka igen, men det bryr jag mig inte om i allafall.

1 kommentar:

Mamma C sa...

Tur att smaken är som baken, för hur trist skulle det vara om alla hade ryamattor hemma ;)
Jag missade antikrundan idag.
Kramis på dig